|
Nationell kursplan i Historia
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Historia är en viktig del i all kunskap. Såväl i ett längre perspektiv som i ett nutidsperspektiv har all mänsklig verksamhet och all kunskapsbildning en historisk dimension. Ämnet historia utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se sig själv och företeelser i nutiden som led i ett historiskt skeende. Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur.
Ämnet skall stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser. Detta skall utveckla förståelse av nutiden och vara en grund för att anlägga perspektiv på framtiden. Utbildningen i historia bidrar till att utveckla såväl ett interkulturellt perspektiv som en kulturell identitet utifrån det kulturarv som överförs från generation till generation.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven:
- Förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden.
- Utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv.
- Tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger.
- Utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser.
- Tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker.
- Utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen.
- Blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor.
- Förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Skolämnet historia omfattar inslag av såväl politisk som ekonomisk och social historia samt kulturhistoria. Ämnet utgår från det som format den personliga och kollektiva historiska identiteten. Väsentliga delar i ämnet är därför den svenska och nordiska, inklusive den samiska, samt den europeiska kulturen.
I historieämnet är tiden och historiemedvetandet överordnade begrepp. Genom kunskaper om huvuddragen i den historiska utvecklingen tillförs bilden av omvärlden en tidsdimension. Kontinuitet och förändring är viktiga i detta sammanhang. Den historiska kartans utseende under olika tider ger medvetenhet om ständigt pågående processer i ett historiskt perspektiv. Historia är ett sätt att se tillvaron i perspektivet då-nu-sedan, och därmed också ett verktyg för förståelse av andra ämnen och områden.
Historien har präglats av insatser och skeenden, konflikter och spänningar som påverkat utvecklingen i olika avseenden. I ämnet ryms en mångfasetterad bild av skeenden och händelser. I den bilden ingår de sociala, ekonomiska, tekniska och kulturella framstegen, men också konflikter, spänningar och maktförskjutningar inom och mellan länder. Detta gäller inte minst historiens mörka och destruktiva sidor i form av etniska, religiösa och politiska förföljelser. Vår tids historia med framsteg och fredssträvanden men också folkmord, såsom Förintelsen, revolutioner och krig hör till det som alla elever skall ha kunskaper om.
Historia skapas varje dag i små och stora sammanhang. Eleverna har själva med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia. Kunskaper om denna ger förståelse för människor och deras livsvillkor under skilda epoker och därmed referensramar för förståelse av skeenden i nuet och förväntningar inför framtiden. Genom att studera historia och knyta ihop generationers erfarenheter kan en djupare kulturell identitet utvecklas. I en gemensam referensram ingår kunskaper om den egna historien, hembygdens historia och grunderna i den svenska och nordiska historien. Betydelsefulla epoker, händelser och personer sätts in i sitt historiska sammanhang och relateras till människors liv och vardag. Ämnet belyser hur villkoren för kvinnor, män och barn – liksom för olika samhällsklasser och etniska grupper – har påverkats i historiska skeenden.
Ett interkulturellt perspektiv i historieämnet kan belysa likheter och skillnader mellan olika kulturer och utveckla förståelse för kulturell mångfald. Insikter i olika länders historiska bakgrund och utveckling ger vid jämförelser med den egna kulturkretsen kunskap om och förståelse för vad som förenar och vad som skiljer. Detta gäller även studier av det mångkulturella inom landet och situationen för de nationella minoriteter som finns i Sverige.
Mängden av historiska fakta är näst intill oändlig och ämnet kräver därför ett genomtänkt urval. De företeelser som eleverna möter i skolan, närmiljön och samhället ges en historisk bakgrund och sätts in i ett övergripande sammanhang. Historieämnet har ett ansvar för att eleverna ges tillfälle att arbeta med historiskt material men också för att de orienterar sig i dagens informationskällor. Bedömning och värdering av källors tillförlitlighet är ett viktigt inslag.
Varje tid betraktar företeelser i ljuset av den egna tidens erfarenheter, framtidsutsikter och förhållanden. Genom att bli medveten om vad som påverkat utvecklingen under skilda tidsepoker och om sambanden mellan olika faktorer utvecklas en beredskap inför framtiden. Förskjutningar i perspektiven sker ständigt och ämnet speglar dessa förskjutningar. Detta innebär att centrala samhällsfrågor som miljö och migration behandlas i ämnet historia. Därmed blir aktuella händelser insatta i ett historiskt sammanhang.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall:
- Känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen.
- Känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna
- jämföra med några andra länder.
- Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall:
- Kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder.
- Känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker.
- Ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor.
- Kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid.
- Vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt.
- Kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 1-3
Nationella mål år 5
Eleven skall:
- Känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen.
- Känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder.
- Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen.
Lokala mål år 1-3
Eleven skall:
- Känna till Täbys historia.
- Känna till delar av den svenska historien från Istiden t.o.m. Järnåldern.
- Känna till hur människorna levde under Forntiden.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom att:
- Arbeta med Täby i projektform, olika besök i kommunen, därefter muntliga och/eller skriftliga redovisningar.
- Arbeta med muntliga och skriftliga arbeten.
Dramatisera.
Besöka Historiska museet.
- Arbeta med muntliga och skriftliga arbeten.
Dramatisera.
Arbeta med modellbyggen.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 4-5
Nationella mål år 5
Eleven skall:
- Känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen.
- Känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder.
- Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen.
Lokala mål år 4-5
Eleven skall:
- Känna till Täbys historia.
- Känna till delar av den svenska och nordiska historien från Vikingatiden fram till Stormaktstiden.
Kunna jämföra Sverige med andra länder och kunna jämföra nutid med dåtid.
- Kunna redogöra för hur människorna levde under Vikingatiden fram till Stormaktstiden i Sverige och några andra platser i världen.
Kunna jämföra nutid och dåtid.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom att:
- Arbeta med Täby i projektform, olika besök i kommunen, därefter muntliga och/eller skriftliga redovisningar.
- Arbeta med muntliga och skriftliga arbeten.
Dramatisera.
Besöka Historiska museet och Medeltidsmuseet.
- Arbeta med muntliga och skriftliga arbeten.
Dramatisera.
Arbeta med modellbyggen.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 6
Nationella mål år 9
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall:
- Kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder.
- Känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker.
- Ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor.
- Kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid.
- Vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt.
- Kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan.
Lokalkursplan år 6
Eleven skall:
- Ha insikt i Sveriges politiska ställning under stormaktstiden.
- Ha kännedom om de krig Sverige och de nordiska länderna var involverade i under stormaktsepoken samt kunna redogöra för grunderna i det trettioåriga kriget.
- Vara medveten om det inrikespolitiska maktspelet mellan adeln och kungen samt olika maktfaktorer i den politiska processen.
- Ha kännedom om människors livsvillkor och sociala mönster under tidsepoken. Ex sjukdomar och folktro mm.
- Ha kännedom om olika krig och revolutioner och dess konsekvenser för eftervärlden.
- Ha kännedom om hur massmedia kan påverka oss idag och historiskt sett.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom:
- Skriftlig och muntlig rapportering samt prov och tester.
- Upplevelseövningar och dramatiseringar.
- Debatt, argumentation och diskussion.
- Undersökande verksamhet i grupp och enskilt.
- Fördjupningsarbeten med omfattande analys- och diskussionsinnehåll.
- Kunna formulera frågor utifrån sin egen färdighet och kunskap samt arbeta utifrån olika demokratiska modeller.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 7
Nationella mål år 9
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall:
- Kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder.
- Känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker.
- Ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor.
- Kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid.
- Vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt.
- Kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan.
Lokala mål år 7
Eleven skall:
- Kunna bedöma tillförlitligheten och värdet hos olika typer av källor.
- Ha ett brett och djupt kunnande kring det historiska kulturarv som de stora flodkulturerna lämnade efter sig.och som följt med fram till vår tid.
Samt förstå bakgrunden till och kunna se samband mellan de olika kulturerna inbördes.
Detta för att få insikt i hur människor levde och försörjde sig i våra tidigaste kulturer.
- Kunna resonera om orsaker till städernas och de första rikenas uppkomst.
Kunna ge exempel på viktiga uppfinningar, upptäckter och byggnadsverk i de forna högkulturerna, samt kunna sätta in dem i ett historiskt samband.
- Ha kunskaper om hur det grekiska kulturarvet har påverkat västerlandet samt reflektera över Grekland som stormakt under framför allt Alexanders tid.
- Kunna berätta huvudinnehållet i några grekiska guda- och hjältesagor.
Ha en uppfattning om orsakerna till den grekiska kulturens blomstring.
- Ha goda kunskaper om romarriket och hur det utvecklades samt kunna beskriva hur människor ur olika sociala grupper levde i Rom samt ge exempel på romarnas teknik och vetenskap.
Känna till om hur Rom grundades enligt myt och utifrån historiska källor.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom:
- Skriftlig och muntlig rapportering samt prov och tester.
- Upplevelseövningar och dramatiseringar.
- Debatt, argumentation och diskussion. Arbeta utifrån olika demokratiska modeller.
- Undersökande verksamhet i grupp och enskilt.
- Fördjupningsarbeten med omfattande analys- och diskussionsinnehåll.
- Kunna formulera frågor utifrån sin egen färdighet och kunskap.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 8
Nationella mål år 9
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall:
- Kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder.
- Känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker.
- Ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor.
- Kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid.
- Vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt.
- Kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan.
Lokala mål år 8
Eleven skall:
- Ha kunskaper om hur revolutionerna runt om i världen påverkade människors levnadsvillkor och vardag.
Förstå bakgrunden till respektive revolution och kunna redogöra för händelseförloppet.
Ha kännedom om revolutionernas verkningar både nationellt och internationellt.
- Kunna se samband mellan revolutionerna samt förstå olika länders ställningstagande och åtgärder.
Kunna redogöra för förändringar som respektive revolution förde med sig.
- Känna till huvuddragen av den politiska historien under franska revolutionen och Napoleontiden
- Ha kännedom om utvecklingen i Norden under 1000 år med utgångspunkt i jordbrukets utveckling och senare industrins.
- Kunna redogöra för förändringar i Norden under 1000 år rörande kartans utseende och den politiska makten.
- Kunna beskriva det svenska ståndssamhället samt berätta om hur människor levde.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom:
- Skriftlig och muntlig rapportering samt prov och tester.
- Upplevelseövningar och dramatiseringar.
- Debatt, argumentation och diskussion. Arbeta utifrån olika demokratiska modeller.
- Undersökande verksamhet i grupp och enskilt.
- Fördjupningsarbeten med omfattande analys- och diskussionsinnehåll.
- Kunna formulera frågor utifrån sin egen färdighet och kunskap.
Tillbaka till toppen av sidan
Klass 9
Nationella mål år 9
Eleven skall:
- Kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder.
- Känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker.
- Ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor.
- Kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid.
- Vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt.
- Kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan.
Lokala mål år 9
Eleven skall:
- Definiera med hjälp av exempel vad som menas med imperialism och förklara något om orsakerna.
Resonera om följderna till imperialismen och diskutera dess etik.
Ge exempel på omfattningen av i första hand de brittiska och franska imperierna före första världskriget och förklara orsakerna till den tekniska utvecklingen runt sekelskiftet 1900.
Förstå hur imperialismen påverkade människor i länder som Kina, Japan, Indien samt de afrikanska staterna.
- Resonera kring orsaker till världskrigen och då särskilt känna till hur de politiska huvudaktörerna kom att bli krigsförande.
Redogöra för hur de två världskrigen och dess huvudsakliga förlopp.
Resonera kring följderna av de två krigen för människoliv, statsgränser, ideologi och politik.
Förstå innebörden i den nazistiska ideologin och hur den kom att tillkämpas, och kunna resonera kring hur det var möjligt för Hitler att vinna stöd bland tyskarna.
- Resonera kring innebörden i den kommunistiska ideologin och ge exempel på hur den kom att tillämpas i Sovjetunionen.
Känna till de bakomliggande orsakerna samt följderna av revolutionen i Ryssland.
- Kunna beskriva hur Nordens karta förändrades i början av 1800-talet och kunna förklara varför en dryg miljon svenskar emigrerade under 1800-talet.
Huvuddragen av de nordiska ländernas historia, samt politiska utveckling under de båda världskrigen.
Förstå innebörden av införandet av parlamentarism och allmän rösträtt.
- Beskriva huvuddragen av Tysklands och övriga Europas politiska historia från 1945 fram till 1990-talet.
Förklara orsakerna till det kalla kriget utifrån såväl USA:s som Sovjetunionens uppfattning samt beskriva Öst- och Västeuropas ekonomiska och politiska system under det kalla kriget.
- Ge en kort beskrivning av Koreakriget, Vietnamnkriget, Kubakrisen samt Irak, Afghanistan och kriget mot terrorismen.
Förklara varför de kommunistiska diktaturerna i Östeuropa föll och vad som sedan hände.
Hur kan eleven visa att han/hon har nått målet?
Genom:
- Skriftlig och muntlig rapportering samt prov och tester.
- Upplevelseövningar och dramatiseringar.
- Debatt, argumentation och diskussion. Arbeta utifrån olika demokratiska modeller.
- Undersökande verksamhet i grupp och enskilt.
- Fördjupningsarbeten med omfattande analys- och diskussionsinnehåll.
- Kunna formulera frågor utifrån sin egen färdighet och kunskap.
Tillbaka till toppen av sidan
|
