|
Kemi år 8
Så här kan eleven visa att han/hon nått betyget G
|
Kemi år 8
Så här kan eleven visa att han/hon nått VG
|
Kemi år 8
Så här kan eleven visa att han/hon nått MVG
|
- Redogör för vätejonens och hydroxidjonens betydelse i syror och baser.
- Kan ge exempel på tre syror och tre baser, deras kemiska namn samt vad de används till.
- Vet att vatten som innehåller jonföreningar leder ström.
- Beskriver vad indikatorer används till och ger exempel på två indikatorer.
- Beskriver vilka grundämnen som ingår i vattenmolekylen.
- Ger exempel på vilka ämnen vatten kan lösa och transportera.
- Genomför experiment utifrån instruktioner.
- Kan ge förslag på t ex vilken indikator som är lämpligast vid blandning av syra och bas vid neutralisation.
- Beskriver utförligt sina resultat.
- Är medveten om att kemiska produkter är en del av vår vardag.
- Förklarar vad som menas med försurning och vilka effekter försurning kan ha på naturen.
- Beskriver användningsområden för tre syror och tre baser.
- Tar tillvara på kemiska rester på ett korrekt sätt.
- Vet var dusch, spol och brandsläckare finns, samt hur de fungerar.
|
- Beskriver hur syror lösta i vatten avger positiva och negativa joner.
- Beskriver hur de positiva jonerna kan sätta igång andra reaktioner och därför gör syror frätande.
- Kan beskriva begreppet polaritet.
- Redogör för hur vatten transporterar föroreningar.
- Kan skriva reaktionsformel för en neutralisation med kemiska symboler.
- Diskuterar vilken betydelse dagens kemiska industri har för vårt sätt att leva.
- Kan, m h a, kemiska symboler skriva reaktionsformeln för bildning av svavelsyrlighet och svavelsyra och ger konkret exempel på hur naturen påverkas av surt nedfall (fotosyntesen störs, närsalter urlakas, svår-lösliga salter bildas etc.).
- Beskriver hur syrans respektive basens egenskaper gör dem lämpliga för ett givet användningsområde.
|
- Kan bilda ett salt från en given bas och valfri syra.
- Skriver en balanserad kemisk formel med kemiska symboler. Exempel på detta kan vara reaktionen av saltsyra och ammoniak, där ammoniumklorid och vatten bildas.
- Kan redogöra för hur polariteten gör vattnets förmåga at lösa ämnen bättre.
- Kan med kemiska formler beskriva hur t ex svavelföroreningar löser sig i vatten.
- Kan dra slutsatser av neutralisationsförsök m h a syrans och basens volym och koncentration.
- Diskuterar hur dagens kemiska kunskap förändrat vårt sätt att leva.
- Diskuterar och drar slutsatser av vilka effekter förminskad eller förökad användning av fossila bränslen kan ha.
- Beskriver m h a kemiska begrepp hur t ex natriumhydroxidens egenskaper gör den lämplig som propplösare.
|
|
Kemi år 9
Så här kan eleven visa att han/hon nått betyget G
|
Kemi år 9
Så här kan eleven visa att han/hon nått VG
|
Kemi år 9
Så här kan eleven visa att han/hon nått MVG
|
- Leta upp ett grundämne i periodiska systemet m h a atomnummer.
- Kan m h a periodiska systemet redogöra för antalet elektroner, valenselektroner och elektronskal i ett givet grundämne.
- Känna till de fyra första ämnena i metanserien och vad de används till.
- Beskriva samband inom kretsloppen, t ex hur koldioxid tas upp genom växter och kolhydrater via fotosyntesen.
- Beskriva hur koldioxid bildas vid förbränning, cellandning och avges till atmosfären av växter, djur och mikroorganismer.
- Ger exempel på hur kemisk energi frigörs och hur man märker att det sker.
- Känner till och ger exempel på hur kemisk energi frigörs vid förbränning.
- Genomföra försök där t ex brännbarhet, ledningsförmåga, surhetsgrad och löslighet hos alkoholer undersöks.
- Dra slutsatser av försök och därmed konstatera gemensamma egenskaper hos kolväten, alkoholer, organiska syror och estrar.
- Kan beskriva kolets kretslopp och därmed hur föroreningar kan spridas.
- Använder kretsloppen för vatten och kolföreningar som bas vid miljödiskussioner.
- Jämför ädelheten hos några metaller.
- Redovisa viss kunskap om hur järn och stål framställs.
- Diskuterar hur den egna resursanvändningen påverkar miljön t ex sopor och kommunikation.
|
- Kan avgöra om en atom bildar en molekyl eller en jonförening beroende på placeringen i periodiska systemet.
- Kan rita atomstruktur och visa hur en positiv respektive en negativ jon uppkommer.
- Förklarar skillnaden mellan omättade och mättade kolväten.
- Ritar strukturformeln för kolväten, alkoholer, organiska syror och estrar med givet antal kolatomer.
- Kan ge exempel på olika biobränslen och fossila bränslen samt ge exempel på dess användning.
- Kan ange vad som är typiskt för de två huvudtyperna av kemisk reaktion.
- Kan berätta hur växterna binder och lagrar solenergi som kemisk energi.
- Beskriver i sin slutsats varför kolväten, alkoholer, organiska syror och estrar har för gemensamma egenskaper.
- Beskriva hur förbränning av t ex plast med kolföreningar som resultat kan påverka luftens sammansättning.
- Redogöra för oxidation och reduktion
- Beskriva vad elektrolys är och ge exempel på användning av detta.
- Beskriva hur försurning av sjöar kan orsakas av utsläpp av sura föroreningar.
- Diskuterar hur den industriella resursanvändningen påverkar miljön.
- Kan beskriva hur vattenrening går till.
|
- Kan beräkna molmassa för givna kemiska föreningar.
- Kan m h a kemiska symboler visa framställning av organiska syror via oxidation av alkoholer.
- Kan m h a kemiska symboler visa bildning av en ester vid reaktionen mellan alkohol och karboxylsyra.
- Beskriver nackdelar med användning av fossila bränslen och diskuterar vilka effekter en ökad växthuseffekt kan ha.
- Diskuterar likheter och olikheter vid förbränning i en cell och i en låga.
- Kan skriva reaktioner, utförda vid olika försök, med kemiska symboler
- Diskuterar hur forskning förändrat vår kunskap och sätt att leva t ex vad gäller sophantering som flask- och burkpant.
- Kan beskriva ett galvaniskt element.
- Redogör för hur kemisk energi i ett batteri omvandlas till ljus och värmeenergi.
- Diskuterar hur t ex tungmetaller och klorerade kolväten förorenar luft, mark och vatten samt hur detta kan förändras.
- Jämför miljöproblem i olika delar av världen, vad som påverkar dem och hur det kan förbättras.
|
