Handlingsplanen gäller för förskolebarn och elever i grundskolan samt personal

och har sin utgångspunkt i följande lagtext:

Skollagen 1 kap §2

… ”Särskilt skall den som verkar i skolan, främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiskt beteende”.

AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling) 1993:17 6§

” Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta” (med arbetstagare avses här barn/elever samt all personal).

AFS 1993:17 5§

”… Det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen”.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

” Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap”.

Skolverkets Allmänna råd 2004

” Ingen flicka eller pojke ska behöva gå till sin förskola -skola och riskera att bli utsatt för diskriminering och annan kränkande behandling”.

Ny lag om förbud mot alla former av kränkande behandling, från och med 1 april 2006.

2006:67

Vad är kränkande behandling?

I skollagen och läroplanerna används begreppet ”kränkande behandling” som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbing och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen (1 kap. 2§). Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.

Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Mobbing innebär att den som är utsatt befinner sig i underläge och känner sig kränkt.

Kränkningarna kan vara

• fysiska (t ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• verbala (t ex. att bli hotad eller kallad för elaka saker)
• psykosociala (t ex. att bli utsatt för ryktesspridning, utfrysning)
• text- och bildburna (t ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
• diskriminering (t ex. utifrån kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder).
• Direkt diskriminering, ett förskolebarn eller grundskoleelev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar.
• Indirekt diskriminering, ett förskolebarn eller grundskoleelev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får i praktiken diskriminerande effekt.
• sexuella trakasserier (grundande på kön eller anspelar på sexualitet)
• rasism (Uppfattning om den egna folkgruppens överlägsenhet och utifrån detta ses vissa folkgrupper som mindre värda)
• främlingsfientlighet (avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika)
• homofobi (avser motvilja mot och förakt för homo- eller bisexualitet)

Att förebygga kränkande behandling

Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå.

Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och ska skapa goda och demokratiska relationer och lärmiljöer som i sig innebär att förekomst av kränkningar minskar.

Enligt Skolverkets allmänna råd 2004 är verksamheterna skyldiga att tillhandahålla en likabehandlingsplan.

Inom Nytorps Friskola och Förskola har vi som mål att:

• Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och personal i förskolan och skolan.
• Förskolebarn och elever i grundskolan ska i så stor utsträckning som möjligt ges ett verkligt inflytande på sitt lärande och sin utveckling.
• Emellanåt fortbilda ledning och personal i förebyggande arbete.
• Förbättra metoder och arbetssätt som utvecklar förskolebarns och grundskoleelevers empati och sociala kompetens.
• Alla ska känna sig trygga med och uppfatta att personal på förskolan och skolan reagerar om problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation.

Metoder

Skolans personal arbetar förebyggande genom att:

• Ha ett elevaktivt forum RMKB (Rådet mot kränkande behandling) som träffas kontinuerligt och diskuterar sådant som anmälts som negativt för någon grundskoleelev.
• Regelbundet kartlägga förskolebarn och grundskoleelevers trivsel och inflytande samt förekomst av kränkande behandling.
• Använda få, men tydliga trivselregler som tas fram i samverkan med grundskoleelever.
• Stärka gemenskapen i skolan både genom ”roliga” aktiviteter där alla deltar och genom arbetet med våra konserter.
• Prata om trivsel vid varje utvecklingssamtal.
• Arbeta med dramaövningar, värderingsövningar eller motsvarande som får eleverna att reflektera över sin egen och andras situationer.

Det förebyggande arbetet kan variera mellan olika klasser, men vi ser som att det viktigaste av allt är att all personal strävar mot att skapa ett positivt arbetsklimat som bidrar till en god lärmiljö.

Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling

Skolor, som enligt Skolverkets granskning nått längst i sin ”nolltolerans” med avseende på kränkande behandling, har fördelat ansvaret för arbetet till alla, såväl förskolebarn, grundskoleelever som ledning och personal.

I vår verksamhet inom Nytorps Friskola och Förskola ska all personal aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling.

Den som uppmärksammar en kränkande handling ingriper omedelbart och tar därefter kontakt med respektive förskolepersonal/fritidspersonal/klasslärare eller med rektor.

Hur upptäcker vi elever som utsätts för kränkande behandling?

• All personal tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet.
• Om misstanke uppstår om att något förskolebarn eller någon grundskoleelev utsätts kränkande handlingar ska detta alltid uppföljas.
• RMKB (Rådet Mot Kränkande Behandling) arbetar aktivt för att undersöka alla anmälningar med noggrannhet.
• Regelbundna möten med RMKB där kamratstödjare och lärare ingår.
• Omedelbar kontakt med föräldrar via e-post eller e-skolan när konflikter uppstått förskolebarn eller elever emellan.

När ska skolan sätta igång en utredning?

Så snart förskolan/skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall utredning sättas igång.

Hur ser en handlingsplan ut när en kränkning förekommit förskolebarn emellan eller grundskoleelever emellan?

• Vuxna genomför enskilda samtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen.
• Personal tar kontakt med föräldrar, rektor.
• Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda.
• Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka. Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet
• Om ingen ändring sker - konferens med rektor, berörd personal, förälder och förskolebarn eller grundskoleelev.
• Rektor ansvarar för att polisanmälan eller socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning.
• Steg 1-4 dokumenteras av berörd personal för framtida behov av uppföljning. Dokumentation förs vidare till rektor.

Hur ser en handlingsplan ut när personal på skolan kränkt förskolebarn eller grundskoleelever?

• Rektor samlar information om händelsen.
• Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade.
• Berörd förälder kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne.
• Uppföljning inom en vecka.
• Rektor dokumenterar steg 1-4.

Vad görs om förskolebarn eller grundskoleelever kränker personal på skolan?

Rektor är ansvarig för att skapa en individuell handlingsplan.

Vad görs om personal blir kränkt av annan personal?

Rektor är ansvarig för att skapa en individuell handlingsplan. Rektor ska ha sin utgångspunkt i arbetsmiljölagen.

www.arbetsmiljoverket.se

Hur kan ett åtgärdsprogram se ut efter att handlingsplanen genomförts?

• Åtgärdsplanen riktas till såväl det förskolebarn eller grundskoleelev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen.
• Att omedelbart sätta stopp för kränkningen där det i akuta lägen kan bli nödvändigt att sära på vissa förskolebarn eller grundskoleelever genom placering i olika grupper.
• Erbjudan om samtalsstöd kan ges för hjälp med bearbetning av det inträffade.
• Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
• Styrelsen för utbildningen kan kopplas in och överväga och föreslå lämpliga åtgärder.

Åtgärdsprogrammet ska dokumenteras och följas upp.

Vad står i lagtexten angående åtgärdsprogram?

• Det är aldrig tillåtet att stänga av elever i grundskolan.
• I nya lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett förskolebarn eller grundskoleelev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så införs ett förbud att bestraffa den tilltalade som en följd av överträdelserna.
• Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser.

Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas.

Tel: 090-17 07 00

Tillbaka till toppen av sidan